Ängen är viktig för många fjärilars och andra insekters fortlevnad. Men i takt med att jordbruk läggs ned och slåtter och bete upphör, försvinner ängarna. Bara knappt en procent av den ängsmark som fanns för hundra år sedan finns kvar idag!
Du kan göra en insats för att bevara den biologiska mångfalden genom att anlägga en egen äng. Själv har jag en liten plätt, inte större än en dryg kvadratmeter, där jag anlagt en äng. Jag köpte en fröpåse med ängsblommor som jag sådde där.
ATT ANLÄGGA EN ÄNG
- Välj en plats med mycket sol, god dränering och mager jord. I näringsrik jord tar andra växter över och kväver ängsplantorna.
- Odla en näringsslukande gröda, som potatis, första sommaren. När potatisen är skördad är jorden både mager och luckrad av potatisväxtens rötter.
- Nästa sommar gräver du bort matjordslagret och anlägger ängen på den den magra alven som finns under matjordstäcket. Därefter lägger du på ett 20 centimeter tjockt lager mager jord att så i.
- Bästa tiden för sådd är augusti-september. Men det går att så även tidigt på våren. Det går åt ca 3 gr ängsfrö per kvadratmeter. Blanda fröna med sågspån, sand eller vetekli för att få en jämn sådd som syns. Strö ut fröblandningen jämnt över jordytan. Mylla ner från ytligt i jorden. Avsluta med att vattna.
- En naturäng består i huvudsak av örtväxter, som blommar först på andra året. Knepet att för att få en förstaårsblomning är att så ettåriga arter som vallmo och blåklint. De försvinner sen när perennerna dyker upp ed sin återkommande blomning
ATT SKÖTA EN ÄNG
- Se till att hålla gräs, tistlar, kvickrot, nässlor, kirskål och andra rotogräs borta från ängen. De har starkare västkraft än ängsplantorna och tar lätt över.
- Gödsla inte! Gödsel gynnar gräs och växter som brännässlor och älgört.
- Klipp inte ned blommorna förrän de har vissnat och fröat av sig, Resterna kan du lägga i komposten eller använda som gröngödsel i övriga odlingar som behöver extra näring.
Källa: pollinerasverige.se
